Svensk lapphund Kristallens Lihkku informerar om kommandon och signalord

Hundträning - Introduktion Klickerträning Unik fortsättningssignal Målträning - "Target Training" Ljudsignaler och kommandon Ljudvänliga kommandon och signalord Akustisk signalträning Långlineträning Operant träning Målbildsträning Tellington TTouch-beröringar Bra ledarskap Doggie-Zen för hundens självkontroll Valpfostran

Lihkkus kommandon och signalord Min husse är språkvetare, så de kommandon (commands) och signalord (cues), handtecken och signaler som han använder är faktiskt ganska "hundvänliga". Min husse skiljer på kommandon som måste åtlydas (ej förhandlingsbara) och signalord (cues) som är mera fungerar som stickrepliker för en skådespelare, dvs ger en kort anvisning hur spelet skall drivas vidare. En del hundexperter anser att vi hundar endast skall lära oss kommandoord (dvs människospråk). Vi skall själva fundera ut vad husse eller matte egentligen önskar. Då sker ett slags djupinlärning, och det här allas för målbildsträning. Det som en hund lär sig först är det som bäst minnesbefästs, säger de. Dessutom får man inte använda handtecken hur som helst i lydnadsträning. Teckenspråk kan läras in i ett senare skede, anser de.

De vanligaste orden i teckenspråket för hund: Tummen upp = Okej Tummen ned = Nej Kanske vettigt att kunna redan idag, tycker jag Lihkku. För även vi hundar kan bli döva. Den här ordlösa kommunikationen gillar jag, för husse och jag har ett hemligt teckenspråk. Husse kan visa med en liten handrörelse var jag bör sätta mig när vi åker tunnebana eller buss. Det är för mycket snack med ord, när människor är i farten, tycker jag. Teckenspråket är kul. Människopråk till hunden Om man absolut måste prata människospråk med oss hundar, tänk då på följande: Hundnamnet först. Kommandot sedan. Exempel: Lihkku! Hit! När en hund hör sitt namn nämnas, så tolkas det som"Hör upp! Nu kommer ett viktigt meddelande speciellt riktat till Dig. Hundar slår nämligen hela tiden dövörat till. Vi vi orkar inte höra på allt människobabbel dagarna i ända och försöka gissa om någon pratar med oss, eller med folk i närheten.

Andra experter säger: arbeta med teckenspråk, för det ligger närmare hundens språk, arbeta mycket med kroppsspråk, använd rösten som signalmedel, mörk röst, ljus röst, talhastighet, betoning, språkmelodi. Le mot hunden. Höj hakan mot hunden, nicka mot hunden, rynka pannan, rynka ögonbrynen, spärra upp ögonen, halvslut ögonen med hypnotisk blick. Sätt ut armarna och se ut som ett enormt T är en bra inkallningssignal. Veva med armarna. Hoppa och skutta. Var inte så stel, var lite mer som vi hundar. Sänd bilder till hunden med telepati. Ja, jag gillar resonemanget. Fungerar bra på mig. Återigen andra experter säger: lär ut kommandon med båda metoderna samtidigt, alltid är det något som hunden snappar upp i ett visst läge. Kan nog stämma, tycker jag. En gång var jag på väg att sätta mig ned på baken på en utställning mitt framför domaren (ett misstag!) Husse sade skarpt STÅÅÅÅÅÅ (med stark betoning på Å samtidigt som han med höger hand utförde en snabbt accelererande rörelse i en högergående spiral från min nos och bakåt. Härvid höll han sin tumme på pekfingret och långfingret ungefär som om när en människa håller godis i nypan. En hund som inte förstår dett omedelbart, är antagligen helt korkad. Det ju självklart vad de vill att man skall göra. Jag tycker att det är bra med flera signaler på en gång, om man missar den ena.

En hundexpert i TV varnade och sade att använder man visselsignaler, så reagerar hunden bara på detta och blir sämre på inkallning när föraren inkallar med kommandot HIT. Jag undrar det jag. Har hon frågat alla hundar? Min husse använder ibland visselsignaler, ibland handtecken, ibland kommandoord. Jag tror nog snarast att det är bra med variation, ty då skärper vi hundar oss lite extra och slöar inte till. Ett varierat utbud av kommandon och signaler blir som ett slags hjärngympa för oss hundar. Så säger i vart fall hundpsykologer. Men jag säger: förutsatt att hunden verkligen VILL LYDA. Det är inte alltid JAG vill det. En tikfläck är 68 gånger intressantare än husses olika kommandon och signaler och grejer han har för sig. Det vill jag lova! Vissa tränare påstår att kommando bara bör vara ETT ENDA ord. Om hunden hört ordet SITT, så skall han nämligen sitta tills något annat sagts. Att säga: SITT KVAR skulle alltså vara ett ord för mycket, påstås det. Men så säger andra experter - vilket är så sant - att om ledaren säger SITT KVAR, så låter det mjukare och trevligare för hunden.

Men om någon säger SITT med ett enda ord, så är det lätt hänt att kommandot sägs för hårt. Det blir lite för snabbt och otrevligt,. En sak är säker, och det är att hundar föredrar vänligt tilltal. Be snällt och trevligt, så tar lapphunden upp till prövning om det blir någon åtgärd eller ej! Intressant är att samerna brukar använda 2-ords-kommandon, t ex "As Jårgel" = vänd renhjorden; "Utset botsit" = sök renarna etc. Jag, Lihkku, förstår problemfritt många, många fler-ords-uppmaningar, såsom "ge mig bollen", "ta bollen", "hämta bollen". Hundar förstår mer än man tror. Jag älskar smörgåspålägget "Mortadella". Husse råkade prata med en hundägare om detta, när jag kom rusande och undrade varför snackade om "Mortadella". Jag förstår också hela meningar som när matte säger: jag undrar om det inte är dags att klippa klorna på honom. Då springer jag och gömmer mig. /-/ Lihkku, inte så dum som man kanske kan tro. Nedan har jag totat ihop en lista som kanske kan ge lite tips och idéer för nyblivna hundägare. * * *

Människospråk

Lite förvillande eftersom man kan tro att "Come bye" är att komma till husses sida, men det är tvärtom.
Höger resp. vänster är ju beroende på från vilket håll man ser en sak. För hunden beroende på om han är ansikte-mot-ansikte med herden eller vänd ifrån. Alla kanske inte tänker på det!

Anm. Valpar och unghundar klarar i allmänhet inte av att skilja på höger och vänster, och vissa vuxna hundar lär det sig aldrig.

Byta namn på hunden - hur? Hundägare som tagit över en s.k. omplaceringshund brukar ofta vilja byta namn på hunden. Hunden kanske hette "Rocky", och lyssnade på detta namnanrop. Men den nye ägaren tycker inte om detta namn och vill byta till "Sigge". Hundens namn är ett signalord Hundpsykologer och vana hundtränare säger: Hundens namn är inget annat än ett signalord alltså en signal som betyder "lystring! nästa meddelande är avsett för Dig, hund, som som blivit van att uppmärksamma den här speciella ljudkombinationen". I klassisk betingning skall den NYA signalen sättas före den gamla intränade. Alltså gör den namnbytande ägaren så här: NYTT NAMN + GAMMALT NAMN + BELÖNING I början kan man alltså ropa "Sigge [pytteliten paus] Rocky!" och belöna med godis. Ganska snabbt bör man sluta säga Rocky och bara använda det nya namnet Sigge. När man märker att hunden lystrar till Sigge! varje gång, så kan man sluta upp med det gamla namnet. En hundpsykolog säger: Allra enklast är förmodligen att säga "SIGGE!" när man har ögonkontakt med hunden och sedan ge den godis - och repetera detta många gånger. Man bör lägga av med det gamla namnet Rocky så snart som möjligt! Det där Sigge - Rocky kan nog bli krångligt... Jag skulle nog sluta använda Rocky nästan direkt och arbeta in "Sigge" från början, det går nog snabbast!

Byta namn på hunden - forts... De flesta hundägare som är vana vid omplaceringshund säger att det här är inga problem. Hunden är anpassningsbar och förstår mycket snabbt det nya signalordet, om man till en början ropar Sigge Rocky VATTEN! ger hunden vatten att dricka. Sigge Rocky MAT. Lämpligt är att i övrigt hålla fast vid hundens gamla invanda kommandon och inte ändra på allting för snabbt. Men som sagt ta bort det gamla namnet, så snart som Du märker att hunden lystrar till det nya namnet. Men även kommandoord kan ändras på samma sätt: NYTT KOMMANDO + GAMMALT KOMMAND + BELÖNING En hundinstruktör säger: När jag lär ut "sitt" , så får hundägarna först lära sina hundar att sitta på luring, dvs godis i handen, som sedan görs till en handsignal genom att man gör samma sak men utan godis i handen. Godiset ges från den andra handen. Nu har vi lärt hunden en tydlig signal för att sitta - ett handtecken. Nu slägger vi på en NY signal för samma beteende, ordet "sitt". Då säger vi FÖRST "sitt", SEDAN gör vi handtecknet * * *