1. Utgång ur bostaden och återkomst.
   Kvarsätt hunden. Hunden skall sitta kvar tills ledaren själv gått ut och är redo och ge hunden tillstånd att gå ut. Så har vi gjort konsekvent, varje gång ända sedan Lihkku var liten valp.

   Samma vid återkomsten. Hunden måste vänta i farstun, tills ledaren tagit av sig sina ytterkläder och tagit fram attiraljer för rengöring av tassarna etc. En gång som valp försökte Lihkku ändå ta sig in med våld. Jag lyfte tålmodigt ut honom 32 (trettiotvå gånger). Jag sade inte ett ord, bara lyfte ut honom om och om igen. Sedan dess beträder han aldrig någonsin lägenheten, utan att ha blivit särskilt inbjuden.

   Eftersom Lihkku är utställningshund, väljer jag i stället att låta honom STÅ och vänta, eller LIGGA. En utställningshund bör nämligen inte vänjas att SITTA, eftersom detta ökar risken för att han råkar sätta sig inför en domare i utställningsring. Vissa utställningsdomare är faktiskt lite griniga på den här punkten. På en utställning hade vi en konkurrent, vars hund satte sig inför domaren.

   Domaren sade att hunden skall stå, och konkurrenten fick inte upp hunden, utan den "slog rot" i sittande läge. Just därför kör jag konsekvent med SITTA hellre än stå, och aldrig ge godis till sittande utställningshund.

2. Åka hiss.
   Lihkku får inte gå in i hissen utan tillstånd. Han skall sitta längst inne i vänster hörn, om passagerarna går in från motsatta hörnet. Då är han ur vägen och riskerar inte lika lätt att bli påtrampad.

   Successivt tränade vi in signalordet "HÖRNET", och vid 2 års ålder började han sätta sig i hörnet på rätt plats utan att man behöver säga till honom. Vid 3 år fyllda förstod han att sätta sig i rätt hörn, även i andra hissar i andra fastigheter.

   Här en befogad varning för gamla hissar med gallergrind.

   Om hunden INTE sitter i hörnet, kan svansen råka sticka ut genom gallergrinden och fastna i något under hissens färd. Detta kan sluta med en katastrof för hunden.

   Eller ännu värre. När Lihkku var liten valp försökte han nyfiket sticka ut huvudet genom hissgrindens galler. Han var på vippen att bli halshuggen under hissens färd. Du får alltså inte slappna av en endaste sekund, när du har en liten valp!

   Som ledare ansvarar du för hundens säkerhet!

3. Ut ur hissen.
   Hunden skall stå stilla och vänta, medan ledaren stänger hissdörren. Variera gärna med att söla lite extra, så att Du vänjer hunden att vänta på ledaren. Det är ledaren som bestämmer takten!

4. Uppför och nedför trappor.
   Konsekvent brukar jag söla i trappor, även sommartid och vid torrt väglag och säger SAKTA, SAKKKK-TA. Jag har också lärt hunden att vi går sakta i trappor, så att han på vintern inte drar omkull mig eller matte i en isig trappa.

   Detta för att undvika att han vintertid drar omkull mig eller matte i en isig trappa.
   Hans kusin drog nämligen omkull sin matte en vinter så illa att hon tvingades åka taxi till sitt arbete i något halvårs tid. Sedan blev jag trappfixerad.

5. Gå ut genom ytterporten.
   Hunden skall ta ögonkontakt med ledaren, och får inte gå ut genom porten bara för att porten öppnas. Hunden skall invänta nådigt tillstånd från ledaren att gå ut. Lihkku går aldrig ut förrän han hört ordet "Varsågod!" Variera gärna scenariot. Var extra sölig ibland och låt hunden vänta, eller överraska hunden genom att Ni någon gång går ut blixtsnabbt utan preludier.

   Här har jag växlat och låtit honom för det mesta vänta STÅENDE, och någon sällsynt gång ge kommandot SITT och låta honom vänta sittandes (variation är A och O i all hundträning, men jag är rädd för sättning inför utställningsdomare, och undviker kommandot SITT om jag kan).

6. Gå över gata.
   Hunden får absolut inte gå över gatan på eget initiativ. Det spelar ingen roll om det inte finns en bil på mils avstånd. Hunden skall STÅ vid Din sida och ta ögonkontakt med Dig.
   Vårt kommando är SIDAN resp. FOT.Trafiksäker förflyttning över gatan. Absolut inga egna initiativ. En bilförare kanske ser hundföraren men inte den lilla hunden som då kan bli överkörd och trafikdödad.

   Själv kanske jag inte framstår som någon god ledare i Lihkkus ögon. Vid nästan 2 års ålder var han fortfarande ivrig och försökte gå före mig över gatan. Jag brukade då sakta stegen, och ta pyttesmå steg och utstöta den naturliga och internationella felsignalen "öh-öh", alltså så där stötigt a-A! som betyder "du gjorde FEL lille vän". Ordet NEJ bör endast användas som starkt förbudsord och inte som felsignal.

   Ibland har det varit så att trafikljuset nästan hunnit slå om till rött igen, innan vi kommit över, men jag har hela tiden envisat med det här, och detta har på lång sikt gett bra resultat.

   Jag är fullt medveten om att jag upprepat mig på den här sidan, men goda trafikbeteenden är oehört viktiga, och de hundägare som inte bryr sig vänjer hunden vid trafikfarliga beteenden.

   Tillåt inte hunden att tugga på sitt koppel, eller långlina! Det är ett lydnadsredskap, ingen leksak!

7. Möte av hundekipage, gångtrafikanter etc.
   Beordra NEJ - FÖRBI - När Ni passerat, ge mycket beröm. Duktig hund.
   Öka gärna farten något just vid passerandet. Hunden får inte hälsa på andra hundar utan tillstånd. Någon gång, om hunden är i slakt koppel kan han som bonus få hälsa.

   Det finns olika idéer om det här. En del hundtränare och hundpsykologer tycker att hunden vet att den är hund och att den lider av att inte få träffa sina artfränder. Andra säger: betänk att en varg träffar max. 14 individer under sin levnad. en hund träffar massor med olika hundar under en vardag inne i stan.

   Varje hundmöte kräver att hunden undersöker den andra hunden, nosar på den, försöker placera den socialt och i en rangskala. Denna process är mentalt jobbig för hunden. En hund (och även en människa) behöver nå sluthandlingen.

   Att bara nosa på en hund och gå vidare är inte en sluthandling. Skall de träffas, så skall de träffas rejält och få rasa runt UTAN koppel, anser jag och många med mig.

   Jag är motståndare till onödigt många hundmöten, ty detta är också att utsätta hunden för medicinska risker. Det påstås att 30% av Sveriges hundar lider av noskvalster. Kanske har den andra hunden något som smittar?

   Nyligen kopplade jag Lihkku och gick bestämt förbi en hund. Strax härefter sade an annan hundägare till mig att just den hunden hade skabb.
   Så tacksam jag var för att jag inte hade låtit Lihkku träffa den hunden.
   Vår förra lapphund fick en gång löss. Vår matte har sagt aldrig mera löss. Det tog 3 veckor och 3 behandlingar att bli av med dessa hundlöss.

   Vid hundmöte i koppel finns också risk för att den andra hunden kan "snedtända" och attackera Din hund och skada den svårt.

   Tänk på det här och använd Ditt eget omdöme!

   Tips! Studera inte bara den andra hunden Ni möter. Studera noggrant den andra hundens ägare och dess kroppsspråk.

   Sådan husse - sådan hund!

   Är den andra hundens ägare neurotisk och högljudd, kan Du räkna med att hans hund är en typ som lätt snedtänder när Ni passerar. Är den andra hundens ägare gladlynt och lugn, så har hans hund sannolikt ett bra temperament. Med tiden lär man sig att inte bara läsa hund, utan också läsa hundförare.

   Bra för ledarskapet är att låta hunden hålla sig till sin flock och leka med ett litet urval hundkompisar. Att låta hunden umgås för mycket med andra hundar anses leda till inkallningsproblem. Jag tror också på den teorin. Lihkku blir alltid sämre på inkallning om det varit för mycket "hundparty" en vecka.

   Det är en missuppfattning att hunden blir lugn och fin av att springa runt i häftiga lekar med andra hundar. Hunden blir onödigt stressad. Ransonera lite grand på de häftiga lekarna.

   Hunden blir lugn av att stimuleras med föremålsletning, krypa under parkbänk, hoppa upp på en mur - lite roliga aktiviteteter.

8. Utfordring.
   Varför inte "trolla lite" för hunden. Lägg upp ett litet kex på ett fat på arbetsbänken där du gör i ordning hundens mat. Lura hunden att Du tar kexet ur hans matskål. Ät kexet och njut och smaska ljudligt och njutningsfullt. Låt hunden sukta. Ge sedan hunden matskålen.

   Teori: Ledaren (Alfa-vargen) äter alltid av bytet först. Den ranglåge äter sist.
   Moderna hundpsykologer talar i stället om "Enrichment", dvs att man skall berika hundens liv och låta den trivas och vara hund. Det är naturligt för en hund att äta när den vill. Vem har rätt? Har någon frågat hunden?

9. Ledarskap med ledarens lukt.
   Ett mycket gammalt - men kanske inte så allmän känt knep är att ibland spotta i hundens hundens matskål. Din saliv innehåller en stark doft av Dig. Maten kommer alltså att lukta av den store ledaren. Detta innebär att maten är helt ofarlig att äta samt icke minst att den store ledaren i sin nåd lämnat kvar mat till sin undersåte.

   Ledaren (Alfa-vargen) äter alltid av bytet först. Den ranglåge äter sist. När jag bodde i Polen såg jag hur hundens matte tuggade på en köttbit och sedan spottade ut köttslamsan och gav till hunden. Jag tror fullt och fast på detta.

   - Det var det dummaste jag hört, sade en Brukshundsinstruktör till mig. - Vem har rätt, undrar jag?

   Jag såg ett naturprogram på teve om björnar i ett hägn. En av djurvårdarna sades ha sällsynt god kontakt med björnarna och kunde handskas med dem utan någon som helst risk. Jag blev förtjust när jag såg hur han spottade på godbitarna, pussade björnarna och helt enkelt utväxlade saliv. Saliv innehåller alla doftsignaler som djuret behöver för att känna samhörighet.

   Vi är många hundägare som brukar stoppa en bit Doko i munnen och sedan ge den till hunden bemängd med husses eller mattes saliv. Det är självfallet effektivt för den psykolgoiska bindningen med hunden. Inte alls dumt!.

   Om Du vet med dig att Du är nervös på en tävling med hunden - Du är ju inte mer än människa - så rekommenderar mycket erfarna amerikanska tränare, att suga på en minttablett. Detta maskerar Din adrenalinlukt som stinker ur Din mun och avslöjar för hunden att du inte är lugn.

   Försök åtminstone lura hunden att tro att Du är kolugn, även om Du inte är det just då.

10. Hemkomst.
    De som bekänner sig till ledarskapsteorierna pratar om "5-minutersregeln", men enligt legitimerad hundpsykolog jag dryftat det här med, behöver den regeln kanske bara tillmämpas om man har att göra med en problemhund som visat Alfa-tendenser.

Så här är 5-minutersregeln:
Om hunden varit ensam hemma. Nonchalera hunden i 5 minuter. Ignorera hunden helt och pyssla med Ditt. Låt honom vänta på hälsningsceremonierna. Ägna Dig sedan intensivt åt hunden, hälsa glatt och lek gärna lite med hunden och ägna Dig rejält åt honom.

När Du och hunden varit ute på promenad. Låt gärna hunden ligga kvar i farstun, och nonchalera honom i 3-5 minuter. Tag sedan hand om hans tassar, rengöring av päls, ev. massage och mysig stund.

Teori: den ranglåge får vänta tills Alfa-hannen kollat lyan och sagt att det är OK att gå in i den.

Jag tar inte "5-minutresregeln" på blodigt allvar, ty den tycks inte gälla för vår Lihkku. Han är lugn och harmonisk och uppföra sig normalt och inter överdrivet upphetsad i visad glädje när vi kommit tillbaka hem. Däremot får han vänta tills husfolket tagit av sig alla kläder och är redo att göra honom ren, ge honom lite skön massage etc.

11. Lekuppfordran.
    Många brrukshundsmänniskor brukar säga: Börja inte leka när hunden kommer till Dig med en leksak och uppfordrar till lek! Ledaren bestämmer när vi skall börja leka och när leken skall sluta. Det anses inte heller bra att låta för många leksaker ligga framme. Vissa leksaker kan gärna gömmas undan i ett skåp och tas fram som en ritual när det skall lekas. Varning för hundtest, dvs att hunden testar Dig och Ditt ledarskap.

    Jag rättar mig dock inte heller slaviskt efter den här punkten, men har den i åtanke och låter inte hunden bestämma för mycket.

    Hundpsykologer an ser att man inte skall förvägra hunden kontakt när han spontant söker den. Om hunden alltid får vänligt bemötande och får känna sig som en fullvärdig flockmedlem, så främjar detta inkallningen. Det skall vara roligt att ta kontakt med sin flock. Varför stöta bort flockmedlemmen?

12. Inkallning.
    Kalla inte in hunden i tid och otid. Beröm alltid varje ankomst. Men belöna inte varje ankomst med godis. Låt hunden få uppleva lite av av "jackpot-känsla". Det kan bli vinst om han kommer, men inte alltid.

    Teori: hunden vill egentligen bara göra det som är meningsfullt, inte bara lyda för lydandets skull.

    En del experter anser att man skall ägna sig åt mängder av korta inkallningar under en veckas tid, kanske 20 inkallningar per dag för att få bukt med inkallningsproblem.

    Andra säger att blir det för många inkallningar, så blir det tjatigt och inlärningen försämras. Vem har rätt? Själv bekänner jag mig till regeln att INTE kalla in för ofta. Under en timmes promenad brukar jag ha som regel att ibland inte kalla in alls, och olika antal gånger, t ex 1-3 gånger när det egentligen inte behövs. Ofta gör jag flera korta inkallningar i farstun och andra miljöer för att befästa inkallningsordet HIT. Och jag har även handtecken som inkallningssignal.

    En hundpsykolog har lärt mig att försöka vänta tills hunden avslutat ett projekt och just när den tittar upp ge inkallningssignalen. Dessutom att alltid vara uppmärksam på hunden när den går 10-12 meter framför Dig. Då och då kommer hunden att vända sig om för att kolla att Du hänger med och att Ni fortfarande har kontakt. Då gäller det att blixtsnabbt passa på att förstärka beteendet genom att kanske hojta "HEJA HEJA!, eller som jag ofta gör ett snabbt kast med rak höger arm framåt som tecken att fortsätt Du bara, jag hänger med. Hunden måste uppleva att det lönar sig att hålla koll på sin ägare.

13. Bakomgående.
    Låt inte hunden gå först i alla lägen. Han skall lära sig att också gå bakom ledaren.
    Särskilt när Du nalkas ett hushörn, tag för vana att beordra hunden att gå BAKOM Dig. Kolla ordentligt så att kusten är klar. Det har hänt att vi mött en aggressiv kamphund bakom hörnet, eller en cyklist som kommer som en vilde cyklandes på gångbanan, eller en jäktad gångtrafikant på språng.

    Visa hunden att Du är ledaren, beredd att ta stöten och skydda Din flock i alla lägen.

    När vi går i T-banan i Stockholm brukar jag ibland låta Lihkku gå bakom, så att jag tar första stöten vid möte med en skock jäktade stockholmare.

    Problemet med bakomgåendet är att man ju inte har uppsikt över hunden. Problemet med framförgåendet är att hunden får ta stöten och börjar bete sig som en Ledare.

    Brukshundsfolk har varnat mig och sagt att BAKOM-gåendet kan förstöra FOT-gåendet innan detta är ordentligt befäst, och faktum är att vi som ställer ut hunden vill att han skall kunna TRAVA med framåtdriv och gå vägvännande och välvisande. Därför är jag försiktig med kommandot BAKOM och har lagt det lite på is för framtiden.

    Vem har rätt? För mig och Lihkku är BAKOM-kommandot en livsnödvändighet.

    Nyligen kom en stollig cyklist farande runt hörnet vid sjöscouternas stuga. Lihkku hade förmodligen blivit påkörd, om jag inte just då varit i färd med att öva kommandot BAKOM. Jag gör kör detta kommando konsekvent vid hushörn.

14. Vägval.
    Om hunden går åt ett håll, välj medvetet att gå ett annat håll och säg åt hunden att HÄR går vi!
    Gå alltid åt Ditt eget håll. Hunden skall följa Dig. Du är ju ledaren.

    Jag brukar för övrigt stamma flåsande på H-ljudet H H H H H ÄÄÄÄÄR går vi....

    Teori: Bra med egna initiativ, men ledaren väljer alltid den väg som skall vandras. Men någon gång låter jag hunden få välja vägen. Han måste också lära sig att i viss mån ta egna initativ och inte bli en hjälplös robot.

15. Viska till hunden, skrik ej.
    En god ledare skriker inte högt, utan delar ut sina order med upphöjt lugn. Jag använder mycket kroppsspråk och handsignaler och ev. också låga visslingar. Jag talar gärna till hunden med teaterviskningar.

16. Blli aldrig okontrollerat arg på hunden.
    En god ledare har alltid kontroll och är iskall i alla situationer. En god ledare hamnar aldrig i affekt. En skicklig ledare är ingen diktator. En skicklig ledare låter sig inte slås ned av motgångar. En skicklig ledare visar vänligt men bestämt sina underlydande vad han begär av dem och låter dem utföra arbetsuppgifterna utan att lägga sig i deras arbete. En skicklig ledare delegerar och står inte över axeln och övervakar hela tiden. Låt hunden ta vissa initiativ.

17. Himmel eller helvete - men slå inte hunden.
    Om hunden gör vad den skall göra, tala till den med änglalik röst.
    Om hunden inte åtlyder givna order, tala till den med otrevlig demonisk röst, och gör livet lite surt för hunden, genom att exempelvis ignorera den, eller beröva hunden något positivt, t ex att godis uteblir, trevlig promenad uteblir etc.

    En skicklig ledare behöver inte utöva fysiskt våld. Det är straff nog att känna sig utstött ur flocken.

18. Givna order skall alltid följas.
    Om du gett en order, se till att hunden gör vad den blivit beordrad, och ge Dig inte förrän hunden gjort som den blivit tillsagd.
    Ett exempel: Lihkku är i 15 m långlina och i linans ytterände. Jag kallar in honom med kommandot HIT. Han nonchalerar detta totalt. Jag drar inte i linan. Halar inte hem honom med våld. Jag dansar på linan rakt fram mot honom. Visar ett grymt missnöjt ansikte. Skäller ut honom med mycket obehagligt tonfall. Morrar åt honom som en hund. Svär åt honom. Försöker med alla medel locka honom mot ankomstställe. Springer en bit mot ankomststället. Kallar in honom från ett kortare avstånd. Och så fort han lyder får jag en änglalik röst. Pekar med handtecken in honom till läget FOT.

    När han till sist gjorde rätt får han godis och beröm. All ankomst måste belönas. Men givet kommando måste åtlydas.

19. Upprepa inte ett kommando.
    Hunden har superbra hörsel. Han hörde kommandot HIT redan första gången. Han bara slår dövörat till. Lihkku hör och förstår "Grisöra" som är det godaste han vet, så rimligen förstår han också ordet HIT.

    Gå och hämta hunden och skäll ut honom. Försök på alla sätt få honom att komma till Dig, men stå inte och tjata, eller vädja.

20. Öva platsläggning.
    Beordra hunden att ligga kvar på marken, under några några minuter. Var konsekvent. Korrigera vänligt och bestämt om hunden försöker resa sig.

    När hunden är van vid platsläggning anses 7 minuter lagom lång tid. Öva gärna att gå runt hunden medan den ligger kvar. Erfarna tränare säger: träna liggetiden först - träna ökat avstånd senare - minska sedan lite på liggetiden med bibehållet avstånd, öka tiden. Variera. I slutskedet av träningen skall hunden kunna ligga kvar, och du skall kunna gå runt ett hushörn och han skall ändå ligga kvar.

    Begär inte för mycket. En vältränad hund var platslagd i ladugården. Tjuren kom lös och trampade ihjäl hunden. Eftersom han var platslagd och väldresserad, flyttade han inte på sig. Gärna lydnad, men inte till döds. Ta inte ifrån hunden intiativförmågan.

21. Slumpvis inkallning.
    Kalla in hunden 0 - 3 gånger under en promenad. Variera allt som går att variera. Avstånd. Frekvens.

22. Slumpvis sättning.
    Beordra SITT när hunden minst anar det och utan någon synbarlig och vettig anledning.

    Här har vi som har utställningshund ett problem. Vi måste undvika kommandot SITT i tid och otid och aldrig ge hunden godis när den sitter.

    Så vi måste ägna oss mera åt kommandot STÅ. Jag har sett hundar sätta sig på baken inför domaren och så har utställaren inte fått upp hunden. Vår matte vill inte heller ha hunden sittande i slask och blask och bli smutsig i baken.

23. Excercera med hunden.
    Öva lite då och då LIGG från stående och SITT från stående. Det här kan man köra några få gånger om dagen eller några gånger i veckan (excercis för hunden). Kör detta under ca 1-2 minuter. Några få repetitioner. Trötta bara inte ut hunden.

24. Öva lite då att hunden får stå helt stilla i flera minuter.
    Gå gärna runt hunden i en cirkel och tvinga hunden att stå kvar på stället.

25. Låt hunden göra det den är bäst på, nämligen att spåra.
    Arbeta gärna med spårningsövningar. Låt inte hunden spontanspåra för mycket, dvs inte spåra harar på egen hand och sniffa i djurs legor.

    När Lihkku var valp och besvärlig arbetade vi mycket med spårning som distraktion. Ganska svårt att lägga spår i rätt vindriktning när man är i storstadsmiljö. Det kommer alltid någon kråka eller skata och stjäl målet om det utgörs av godis.

    Erfarna spårtränare säger: lägg inte ut godis på marken; lägg ut ett sökobjekt. När hunden hittat objektet idka byteshandel, byt ut objektet mot godis. Vi har bl.a. en bit garvat björnskinn (läderbit) som jag lägger ut i terrängen som sökobjekt.

    Plasthylsan till kamerarulle fylld med lite Frolic är också ett sökobjekt, men inte till liten valp som kan råka svälja detta, utan till lite äldre hund.

26. Låt inte en hanhund stanna vid varenda tikfläck och dregla och njuta.
    Tvinga hunden förbi ett flertal tikfläckar på promenaden, men överraska med att låta den ev. lukta på en och annan tikfläck.

    En hundpsykolog säger. Om hunden fritt får lukta på tikars urin och avsmaka det med munnen genom Jacobsonska organet (luktorgan), så frigörs hormonet testosteron. Hunden blir därigenom sexuellt upphetsad. Olika hundar reagerar dock olika. Men det finns risk för att hunden blir testosteronstinn. För att undvika detta bör man för säkerhet skulle avbryta allt överdrivet sniffande och smakande på tikars urin. Detta gäller nog särskilt för oss som har utställningshund. Det förkommer ju i praktiken att tikar sätter sig och kissar i utställningsringen, eller i ringhörnan där vi senare skall gå in med vår hanhund. Detta kan få katastrofala följder, där hunden i stället för att gå välvisande börjar kräla på marken, eller går med nosen som en dammsugare i marken.

    Teori: Allt som har med fortplantning att göra styrs av Alfa-hannen.
    När det gäller tikfläckar, måste jag tyvärr bryta mot min heliga regel att inte DRA i kopplet. Det går nog i praktiken inte att få en ivrig hanhund att släppa en tikfläck enbart med HIT-kommando. Jag brukar gå fram till honom och omilt lyfta honom från tikfläcken och säga HÄR går vi... och gå vidare.

27. Om hunden försöker "sätta på" en tik, dvs börjar rida på henne med kopulationsrörelser, drag bort hunden genast, alltså inom 0,4 sekunder!

    Teori: Alfa-hannen bestämmer när det skall paras. Den ranglåge tillåts inte att sätta igång parning på eget initiativ.
    Om din hanhund försöker sätta på en annan hanhund så är det dominansbeteende, acceptera inte detta.

    Om en annan hanhund försöker sätta på Din hanhund: Lyft vänligt men bestämt bort den andra hunden. Gör du det på ett lugnt och vänligt sätt, och hunden är normal, så kommer den inte att bita dig. Normalt skall vi inte korrigera andras hundar, men i det här läget är det tillåtet och nödvändigt, särskilt som det finns hundägare som inte själva ingriper.

    Men akta dig så att Du inte blir överbeskyddande och att din hund uppfattar det som att Du inte låter honom själv reda upp situationen. Var inte överbeskyddande. Din hund skall också klara sig själv i tillvaron. Men RÖR INTE MIN KOMPIS. Visa Din hund att Ni är ett team som spelar tillsammans, och att Du inte accepterar att någon trakasserar Din kompis! Du blir idol i Din hunds ögon om Du gör det här rätt.

28. Ryck aldrig hårt i kopplet. Hunden skall komma när den är beordrad. Om den inte kommer gå fram till den. Skäll ut den utan att själv bli upprörd. Lyft upp den en bit mot målet och kalla in på nytt.

    Det här är det svåraste i träningen av husse eller matte. Vi har ju inte eoner av tid. Vi har ibland bråttom. Jag erkänner oförblommerat att jag någon gång drar eller rycker lite i kopplet, ty jag har inte tid att vara evighetspedagog. Men i så fall rycker jag bara lite lätt som en signal att nu får Du lov att komma, annars blir jag förbannad. Det lilla lätta rycket är en s.k. taktil signal, ungefär som en dykare får att det är dags att komma upp till ytan nu. Själva "uppstigningen" får dykaren själv stå för.

29. Var konsekvent. Aldrig orättvis mot hunden. En uppsatt regel gäller alltid utan undantag.

    Får hunden ligga i Din säng, så gäller detta alltid, livet ut, utan undantag.
    Om hunden gjort något fel, använd en felsignal, t ex att Du i helt neutralt tonläge säger "fel" eller det internationella stötigt uttalade uttrycke "öh-öh". NEJ är förbudsord och används bara vid förbud.

30. Undvik helst att ha hunden i sängen. Det är Ditt revir.
    Ledrskapsanhängarna säger: Alfa-hannen resp. Alfa-paret måste få att eget skyddat revir. Dit har ingen undersåte tillträde.
    Att bryta mot den regeln kan leda till att människohannen får problem att sova med sin hona, utan att hunden protesterar. Det är nämligen onormalt att en ranglåg tillåts sova med Alfa-honan.

    Försök ha några ställen i bostaden dit hunden aldrig äger tillträde. Det är Alfa-djurens revir. Detta syndas det mot i vår flock. Matte accepterar att hunden får komma upp i sängen och hälsa på morgonen och leka lite, men å andra sidan tycker lapphundar inte om att vara i sängar, så det är aldrig något problem med den här saken.

    Det är för varmt i sängen. En lapphund brukar inte hoppa upp i en tom säng på eget bevåg. Det är bara obehagligt varmt där. Att hoppa upp någon gång och hälsa på en flockmedlem är OK. Men Hade jag fått bestämma, så hade hunden aldrig fått komma upp i sängen.

    Det har altså förekommit i andra familjer att stora hundar svartsjukt bevakat sängen och blir upprörda när Alfa-hannen vill umgås intimt med sin Alfa-hona, så det kan leda till stora problem att ha hunden i sängen.

    Många moderna hundexperter hävdar att påståendet att en hund som får vara i sängen kan bli en värsting i familjen och försöka "klättra i rang" anses av många experter bara vara ett ovederhäftigt påstående.

    Var och en måste bestämma vad som är rätt i den egna flocken. Man kan dock ha vissa hygieniska aspekter på huruvida det är lämpligt att låta hunden få vara i sängen.

31. Hunden äger rätt att skälla och uttrycka glädje, där så är på sin plats, men inte okontrollerat.

    Lihkku får aldrig skälla under tak, alltså inte inomhus i bostaden, i en butik, i T-banan, på en buss, på inne ombord på en båt. Han får inte skälla mellan klockan 21.00-09.00 på dygnet. Han får inte skälla okontrollerat på dagtid alldeles utanför ett boningshus. Han får inte skälla på hundutställning. Han skall stå tyst och vänta en stund när vi vuxna människor står och pratar med varandra. Å andra sidan respekterar vi om han påminner oss om att vi stått och pratat för länge, men det är VI som bestämmer när vi skall gå vidare. Lihkku får inte skälla okontrollerat på andra hundar den möter.

    Så många förbud mot hundskall att han helt enkelt måste få skälla av sig ibland och "släppa ut ångan". När han ibland skäller av glädje, eller vill signalera något, så bekräftar vi bara att vi tagit emot budskapet från hunden och säger något i stil med: "tack, tack - det räcker nu. Jag hör. Jag har förstått!" Visa hunden att Du uppfattat att han försöker meddela något med hans sätt att kommunicera.

    Sak samma om hunden morrar eller voffar dovt för att varsko att det finns obehöriga utanför lyan (utanför dörren). Tala om för hunden att du uppfattat varningen. Varför inte öppna dörren, och visa hunden att Du verkligen kollar läget utanför lyan?

32. Om Du möter en annan hundägare. Kvarsätt hunden.
    Gå fram och hälsa på den andra hundföraren. Först härefter får hundarna hälsa på varandra. Om Du lyckas med detta, så har Du förmodligen äntligen nått fram till 100% gott ledarskap. Dit kom jag äntligen med Lihkku när han blivit drygt 2,5 år. Trägen vinner.

33. Långline-träning med ledarskap.
    Om du har hunden gående i långlina, dvs spårningslina öva gärna så här:
    gör en inkallning från några meters håll, om hunden kommer in på ett bra sätt, släpp efter någon meter, så att hundens aktionsradie ökar. Kalla återigen efter en stund. Det här är ett utmärkt sätt om hunden konstrat och inte kommit vid inkallning från linans ytterände dvs ca 15 meters håll.

    Anmärkning: Det här torde enligt mig strida lite mot principen att INTE använda långlinan som koppel. Det finns dock erfarna hundtränare som anser att det här tricket kan fungera bra som omväxling..

34. Rusa plötsligt in i skogen. Låtsas hitta god mat
    som Du trollat Dit under ett träd. Säg ingenting. Låtsas inte om hunden. Den kommer farande av nyfikenhet. Krafsa i marken med fingrarna, fnys med nästanoch frusta belåtet. Ät gärna själv av det goda, eller låtsas åtminstone..

    Teori: En riktig ledare är duktig på att hitta mat åt flocken.
    Det där har Lihkku genomskådat och tröttnat på.
    Att rusa och gömma sig i skogen och tramsa kan ofta få den effekten att hunden undrar om ledaren verkligen är så kunnig i orientering, särskilt en vallhund som är känd för att vara en skicklig spårhund, lämplig för eftersök av skadat vilt etc. Använd omdömet här.

35. Hundmöte, stå blickstilla och ignorera den andra hunden.
    Vid osäkerhet var uppmärksam på den andra hundens förare. Vad har han för kroppsspråk? Nervöst lagd? Aggressiv? Onykter? Verkar vara en otrevlig typ som inte är någon riktig hundvän? Talar den andra hundens förare högt? Rycker han i den andra hundens koppel och skäller och domderar med sin hund?

    VARNING: Det finns stora risker för att den andra hunden kan snedtända och anfalla Din hund.

36. Hund som hoppar på människor.
    Be den påhoppade ta ett steg bakåt, eller helst vända sig helt om och bli passiv. Hindra hunden från att hoppa genom att hålla handen ovanför och på hundens manke, så att den stoppas just i själva upphoppet.
    MEN TILLTALA INTE HUNDEN! HA INGEN ÖGONKONTAKT!

    Finns mängder av knep för att få bukt med hoppande hund, ett av de svåraste hundproblemen. Det brukar rekommenderas att man beordrar hunden SITT innan mötet med den andra människan sker.

    Detta är omöjligt för en utställningshund, så vi beordrar STÅ och varje tendens att hoppa upp bemöts med kommandot STÅÅÅÅÅ och beröm när han står, och i förekommande fall klicka med klickern och en godisbit som belöning (gäller för Dig som klickertränar hunden).

    Tyvärr förstör många människor för oss och säger. Jag har själv haft hund. Det gör inget att han hoppar. Den här hunden får inte hoppa på någon, säger jag. Aldrig. Det är en utställningshund. Nästa gång hoppar han på domaren, och det går inte för sig. Och hoppar han på någon med leriga tassar så måste jag betala kemtvätten.

37. Varning för hundtest!
    Låt ej hunden vinna en kamplek. Han kan få vinna lite grand, men inte slutligen vinna.
    Låt ej hunden styra och dra i kopplet.
    Låt den gärna skälla 2-3 gånger. Men sedan skall det vara tyst.

38. Hunden skäller
    Om hunden skäller utomhus av glädje. Det är OK. Hundar skäller och katter jamar.
    Om hunden varningsskäller några få skall, bekräfta att Du tagit emot signalen. Säg lugnt: - "Bra! Uppfattat! Jag hör! De' e' bra nu!"
    Tag inte från hunden skällandet helt. Någon gång måste han få skälla. Det är det okontrollerade skällandet som skall beivras.
    Det är svårt att lära vissa raser att låta bli att skälla.

    Distraktion är alltid en bra metod. Fyll en läskedrycksburk med lite skruvar, småstenar etc och tejpa igen. När hunden skäller och inte vill sluta. Skramla med burken, men visa inte hunden att det är Du som skramlar. Jag har en liten tändsticksask med skruvar och muttrar i. Det räcker att rassla lite med den om Lihkku ignorerar befallning om tystnad.

    När han blivit distraherad. Säg skarpt TYST och belöna hans tystnad. EN del hundtränare anser att man kan spruta vatten på hunden Vänta ca 4 sekunder och sedan låtsas som det räknar. Inte ömka hunden och bara säga nonchalant. Men vad var det som hände?

    Andra experter återigen anser inte att man skall spruta vatten hunden. Vem har rätt? Hur som helst belöna tystnaden!

    En hundpsykolog jag pratat med säger att man skall vara försiktig med att skrämma hunden med rassel och skrammel. Alla hundar tål inte sådant. Lapphundar verkar vara lite känsliga för rassel och skallrande. Pröva Dig försiktigt fram.

    Åter till sökindex (sidans topp)

Spring gärna med någon egen urlöjlig stil som Du själv hittat på, men glöm inte att skriva till Lihkku och ge tips på fånigt springande.

Men som sagt det här är råd för valpträning och unghundsträning. Vuxen hund skall komma på inkallning, utan diskussion.

Yla som en varg

Yla ett långdraget yl som en varg. Yla med inlevelse i ca 3-5 sekunder. Ylandet är för alla hunddjur och vargar en signal för allmän samling.

Utnyttja tricket med ylandet endast vid enstaka tillfällen, så att inte den "magiska kraften" i ylandet försvinner. Var inte blyg! Jag själv ylar med stor framgång. Tyvärr tror andra flanörer och hundägare att jag är galen, men det bjuder jag på. Huvudsaken är att inkallningen fungerar.

Nalkas alltid en främmande hund på avstånd i en vid båge runt och undvik ögonkontakt. Vänd gärna baken till. Se hur hundarna själva gör när de träffas, och lär av dem.

Se på hunden med halvslutna ögon (hundhypnos).
Rör kroppen sakta lite hit och dit. Hindra hunden med polismans stopptecken, gärna med båda händerna.

Använd exceptionellt tydligt teckenspråk, stora yviga gester.

Peka gärna med polismans hand och arm i den riktning vi skall gå. Gärna med BÅDA armarna rakt ut!

Backa inte från hunden vid kvarsittning. Det ser för hunden ut som om den inkallar hundföraren! Gå från hunden med baken åt hunden, men vrid i stället överkroppen och huvudet extremt mycket åt vänster bakåt och titta på hunden samt gör polismans stopptecken med BÅDA händerna.

Kroppsberöringar - lätt som en fjäder.

"A woman's touch".Mjuka kärleksfulla smekningar

Klappa inte hunden, i betydelsen "klappa". Hundar klappar aldrig varandra. Karlar som brukar rufsa hunden hårdhänt bör särskilt tänka på detta. Smek hunden som Du smeker den Du älskar. Klia hunden mellan frambenen, under hakan. Försiktigt bakom öronen etc.
Smek på halsen. Undvik att klappa på huvudet (=innebär dominans)!
Klia bara ryggslutet om hunden skall hetsas till aktivitet. Tikar tycker om att man kliar vid svansroten, men hannar tycker inte om detta lika mycket; förmodligen upplever hannar detta som dominans i stil med att annan hanne försöker rida på honom.

Viska till hunden.

Prata inte en massa strunt hela tiden med hunden. Var sparsam med orden, så lyssnar hunden mera uppmärksamt när Du väl har något att säga. Och när du pratar med hunden - jollra vänligt. Låt honom/henne känna sig älskad.

Behandlar Du en valp hårdhänt och illa, så slår det tillbaka på Dig när hunden växer upp och kontakten mellan Dig och hunden blir dålig. Dålig kontakt ger dålig inlärning.

Ledaren försvarar, styr, skapar trygghet. Han ömkar aldrig. Om hunden blir rädd för åska, smällare, plötsliga skrämmande ljud från någonting - ömka inte. Låtsas som om det regnar.
Säg med mjuk och fin och lugn och glädjefylld stämma: - "Vilken fin maskin!" - "Vilket mysigt åskväder!" - "Vilket trevligt fyrverkeri!"

Varför bestraffning INTE någon bra träningsmetod!