Lihkku Till Lihkkus huvudsida
"Näseprövepinner"

Lihkkus Banner


Skojigt norskt ord. Köpte sådana från Canis hundtidning i Norge Vi har nämligen ingen brädgård här trakten, så jag kan inte tillverka pinnarna själv. Vad är det för tockna pinnar och används till vad?

Urskiljningsövningar för hunden

Vitsen är att ge hunden lite skojigt nosarbete inomhus - välja rätt pinne bland flera andra... Jag köpte 5 fyrkantiga trästavar ca 10 cm i längd, ca 1 x 1 cm i ändarna. Viktigt är att hålla de "neutrala" pinnarna totalt rena från vittring (dofter).

Sökpinnen snuskade jag ned rejält med min egen lukt. Ja, jag skäms inte att avslöja att jag förvarade den en stund i kalsingarna, för att den skulle "dofta som en riktig karl". Gned också lite Frolic på sökpinnen. Sökpinnen som skall väljas ut märks med ett diskret blyertskryss i varje kortände, så att tränaren kan se den med ett snabbt ögonkast, men inte hunden!

De neutrala pinnarna är jag rädd om. De är jungfruliga och förvaras i en plastpåse. De får aldrig vidröras av mänsklig hand, utan plockas med en liten tång, eller med två gafflar el. dyl. De ska vara doftfria! Först placerade jag den sökpinnen på parkettgolvet i vardagsrummet och lärde hunden att gå fram och markera den. Han fick absolut inte ta den i munnen eller tugga på den. Jag jobbade med klicker. Mycket snart förstod han leken.

Sedan introducerade jag en neutral, vittringsfri pinne, - lade den ungefär en halvmeter från den som skulle väljas ut. När hunden markerade rätt pinne, klick-och-belöning. Sedan flyttade jag om pinnarna hittan och dittan, så att hunden inte hade en aning om det var den högra eller vänstra som var den rätta. Varje gång fick han lämna rummet för att inte tjuvtitta. Undan för undan försvårade jag genom att ta ytterligare 2 neutrala pinnar, sedan 3, sedan 4. Slutligen fanns 5 pinnar att välja mellan, en halvmeter från varandra.

Det här är en kul lek. Hunden får träna nosen, och får godis på köpet.

Välja rätt kotte

Ute i naturen kan samma lek ske med grankottar. Den rätta kotten kan märkas diskret genom att man tar bort några fjäll från den. De andra kottarna får inte vidröras, utan plockas med en tång och förvaras alltid i en i plastpåse. Den rätta kotten håller man länge i sin svettiga hand, eller lägger i fickan. Ja, varför inte spotta på den, tills hunden blivit duktigare på urskiljningsleken? Med Lihkku fungerar inte det här bra utomhus med kottar, men det beror på att han är mera intresserad av löpska tikar i grannskapet. Könsdriften är starkare än driften efter grankottar, helt enkelt, eller så kanske hans husse är en usel tränare?

Glöm inte att våra lappisar ska ha såväl mental som fysisk träning för att trivas och att de är duktiga nosarbetare.

* * *
Bill Leksén

Lihkkus specialbanner
Tillbaka till artikelväljaren


Copyright © Bill Leksén
-- Uppdaterad: 2006-03-04