En dam i Lapphundsmötet på Internet nämnde att hon brukar avlägsna fästingar med fingrarna (långa naglar har hon!).
- "Det går bra när man fått lite snits på det hela", sade hon. Nej, nej! All expertis är ense om att man skall låta bli att tafsa på fästingen med fingrarna. Det är nämligen mycket stor risk att den då börjar kräkas upp smittämnen. Förra året var det en hjälpsam dam som försökte ta bort två fästingar vid Lihkkus ögonbryn med "fingerfärdighet". Hon sjabblade och det gick åt fanders. Kvar blev fästingens mundelar och bottenplattan. (Vi fick stor "hemanmärkning" av matte vid hemkomsten).

Säljs i de flesta Zoo-affärer. En liten "kofot" av plast som sticks in mellan hundens hud och fästingens huvud. Två storlekar får man på köpet, en för nymferna, en för honorna. Enligt anvisningarna på förpackningen skall kofoten vridas runt, alltså fästingen skruvas ut motsols, men enligt många experter skall en fästing aldrig skruvas ut, utan dras rakt ut rätt upp.

En kennelägare vi känner har lärt oss tekniken att vrida Twistern aningens aning motsols och sedan aningen medsols för att sedan dra ut fästingen rakt ut. Fungerar perfekt. Elda sedan upp fästingen med en tändsticka eller cigarrettändare! Det är livsviktigt att ta bort fästingen snarast möjligt. Om den tas bort inom 24 timmar kan man för det mesta klara sig från fästingburen sjukdom.

En hund här i grannskapet fick en tredje sorts fästingburen sjukdom och gick på penicillin i ett helt år. Själv ryser jag bara jag hör ordet fästing och håller Twistern i beredskap.

Och hjälpsamma damer med långa fingrar göre sig ej besvär!

Läs gärna mera om www.otom.com på tillverkarens offciella webbsida.