|
Hundträning med s.k. klicker har på de senare åren fått ett rejält uppsving i Sverige, och många professionella hundtränare har klickerträning i sitt kursutbud.
En klicker består av ett litet metallbleck inkapslat i en liten plastbox. Den säljs i de flesta välsorterade Zoo-affärer. Om man trycker på metallblecket och släpper upp det, hörs ett skarpt klickande ljud. Klickern har visat sig vara ett ypperligt hjälpmedel när man tränar lydnad med hundar. När hunden hört klicket och strax därefter fått godis som förstärkning, förstår den omedelbart att den gjort rätt. C/T (click-and-treat) - klicka-och-ge-godis - är ett fundamentalt begrepp. Klickerträning är en metod som kommit för att stanna. Utöver den amerikanska litteratur som finns översatt har det på senare tid också kommit allt fler böcker på svenska. |
Peter Holmberg är utbildad lärare och hundägare. Han har i tio års tid utbildat hundar och deras förare på lydnadskurser och använt sig mycket av klickern som hjälp vid inlärningen. Steg för steg går han igenom hur Du skall gå tillväga under inlärningen, och hur Du lägger upp ett träningsschema; hur Du befäster ledarrollen med kontaktövningar, sitt, ligg, stå, inkallning m.m. Han tar också upp hur Du kan komma till rätta med en hund som drar i kopplet, gör koppelutfall mot andra hundar m.m. I all hundträning gäller det att hunden får en Okej-signal omedelbart när den gjort rätt - helst inom 0,4 sekunder brukar man säga. Här är klickern ett ovärderligt hjälpmedel. Klick-ljudet ger hunden en klar signal som är helt ofärgad av husses eller mattes sinnesstämning och som låter likadant i alla lägen. |
Klickerträning är egentligen inte något nytt påfund. Cirkusfolket har i alla tider känt till metoden att med förknippning av ett visst ljud med en godiskänsla hos det djur som skall tränas att utföra vissa konster. Militära hundtränare i både Tyskland och England tillämpade ett slags klickerträning redan innan första världskriget. Den här träningsprincipen har också använts i decennier av delfintränare (då med överljudspipa). En van utställare jag känner har ett litet burklock i fickan som hon knackar på, för det är klart olämpligt att ta med sig klickern in i utställningsringen. Domaren hör inte ljudet från burklocket, men det gör hunden.
Holmbergs klickerbok är faktiskt en av de bättre på det här området, tycker jag. |
| Copyright © Bill Leksén | -- Uppdaterad: 2006-03-04 |
|---|
